miriam

Wow, jag är så glad. Jag går konstant omkring och är så glad för mitt nya jobb.  En kompis frågade igår varför jag inte ställer mig och i princip basunerar ut det till världen vilket jag i vanliga fall skulle ha gjort. Men det är så sjysst, det är en så härlig känsla och jag bara rider på den ett tag till, det är så häftigt. Det här jobbet är ju verkligen inte att leva sin dröm men det är iallafall inte lika långt ifrån som där jag är nu och en vacker dag når jag dit också, till att leva min dröm.

Hur många är det egentligen förrunnat att få leva sin dröm? Jag har gjort det till och från i mitt liv och är otroligt glad och tacksam för de perioder då jag haft den möjligheten. Det verkar som en del människor bara har tunnelseende och de tar sig igenom vad det nu är de behöver ta sig igenom för att nå sitt mål här i livet, det verkar inte finnas några andra alternativ för dem. Jag önskar ibland att jag var så också men jag hittar alltid en massa distraktioner på vägen som är roliga att uppehålla sig med. För mig är det så tråkigt att bara forcera framåt. En kompis stressade på åt mig en gång och sa hela tiden "klockan går, klockan går" och då pratade vi inte om barn utan om en eventeull karriär. Mmm...men det kändes så tråkigt, livet är ju fyllt av små äventyr som man måste uppleva och se och inte bara se och göra när man har semester som en alternativ verklighet. Jag är så stolt över min kompis som flyttade till Skottland för hon följde verkligen sitt hjärta. Good on you my dear.

I övrigt ska jag tillbringa söndag med att klä min nya egna första julgran (i plast) och i helgen ska jag leta efter en christmas sentence, ha ha ha, vilken tur att allt är arificiellt nu för tiden.

Kram på er alla