Vrickad vrickad vrickad
Dagen efter var jag på en trevlig middag hos en annan kompis och på väg hem med huvud och mage fulla av goda skratt och en kulinarisk upplevelse vred jag till foten igen, den här gången tappade jag nästan andan av smärta och det var bara ren och skär självbehärskning som gjorde att jag inte började storgråta mitt på gatan. Jag fick linka hem och den tatuerade maken gav mig onda ögat, gick iväg och mer eller mindre rev ut hela garderoben (det var en stor hög med kläder och annat intressant) innan han slet ut ett stödbandage. Så jag fick lov att sätta på det.
Hela veckan har jag då varit duktig och gått med stödbandaget på mig trots att jag på höger fot nu har en riktigt skum solbränna om man jämför med den vänstra......!!
I förrgår hade jag dessutom andra skor på mig för att variera mig tyckte jag....ha ha ha tyckte fötterna och jag fick grymma skavsår av skorna och dessutom skavde stödbandaget på det nya såret...blääää!!! Återigen var jag tvungen att köra bil en stor del av dagen - något jag i vanliga fall tycker är kul - men denna dag skavde det överallt och efter ett tag undrade jag om foten höll på att domna trots att den var på gasen...!!
Idag bestämde jag mig för att lämna stödbandaget hemma. Kom igen...hur länge ska man behöva ha den där grejjen på sig?? Kort promenad till tåget gick jättebra, på det stora hela gick det väldigt bra. Så skulle jag i rask takt hämta en akt på kollegans bord..snapp snapp gjorde foten och jag föll mot hennes skrivbord med foten i samma onaturliga vinkel under benet. Det gjorde så ont...den här gången fick jag faktiskt bita mig i läppen för att inte gråta. Jättebarnsligt..jag vet men det kan inte hjälpas, det gjorde så ont och jag som glatt mig så åt att det var bättre och att jag kunde ta promenader igen. Men icke sa nicke så här sitter jag med stödbandaget på och ärligt talat så skäms jagä ndå lite när jag vet hur Skottlandskompisen har det med knäet...
Mitt knä gör ju i alla fall inte så ini bomben ONT!!! Hellre min typ av smärta än din, det väljer jag alla gånger.
Får du också ligga hemma och få room service på sängen nu? :o)
Jag gick tillbaka till jobbet idag. Det... gick så där. Det är inge skönt när knät inte är lodrätt. Men GU vad skönt att träffa folk igen!
Du, om jag kommer över, då kan vi hoppa på en krycka var, ha, ha.
Krya pårej!
Hallå :)
Var bara tvungen att kika in, läst lite vad du skrivit.
Du får jätte gärna besöka min blogg men nämn inte adressen för dem på jobbet, vill inte ha alla "kärringar" hängandes där, då kan jag ju inte spy galla över dem haha.
Kram
Jenny jag förstår precis vad du menar. Det slutar väl med att man blir inkallad till chefen på möte om de andra hittar bloggen!!