Lady Miriam i höstrusket
Nu har vi varit gifta en vecka och jag måste erkänna att tiden har gått fort. Skottlandskompis har varit hemma och åkt igen. Hon hade med sig en massa skotska godsaker bland annat Haggis som både jag och den tatuerade gillar fast han älskar det, och Irn-bru som nu ligger som guld i min kyl. Helt plötsligt har trädens löv börjat ändra färg igen och det är fortfarande mest grönt men många träd har redan ändrat färg till gult och rött. Det är dags att stoppa undan sommarskorna och plocka fram de lite varmare skorna. Caféerna som har varit fyllda med nyblivna mammor och barnvagnar är som förbytta och överallt sitter det nu istället studenter. Lilla vikingen växer fort och vill nu kryper lite baklänges.
Den tatuerade sambon är numera den tatuerade maken och han har genom vårat äktenskap blivit Laird av mina enorma ägor i Skottland (33x33cm). Jag kan ställa ett slott på mina ägor....storleken har ingen betydelse. Jag fick iallafall en jättefin te-mugg som det står Her Ladyship på så jag behandlas som sig bör..
Föräldrargrupp
Häromdagen var det dags för föräldrargrupp igen. Jag och den tatuerade gick dit och skulle nu lära oss om mat. Oh mein gott - det är en vetenskap, bebisar får inte äta vissa saker för det bildar gifter i deras kroppar, man måste tillvänja dem vid gluten etc etc.... Lilla vikingen var cool som vanligt, vi lade honom på mage på golvet och han reste sig genast på armarna och tittade på alla andra bebisar. De andra bebisarna var i famnen på mammorna....sedan kom de sakta ner en och en på golvet. Så skulle vi börja diskutera hur länge papporna ska vara hemma: Mamma nummer 1: "ja, min gubbe ska vara hemma 2,5 månad nästa sommar för då är det EM i fotboll" (sa hon med en underton av nedlåtenhet mot mannen), mamma nr 2 "min man ska vara hemma ca 6 månader" (sympatiskt)mamma nr 3 "vi har inte råd med att min man är hemma" och så vi..."jaa, den tatuerade ska vara hemma ett år".....varvid det blir helt tyst och alla tittar bara på oss.....så börjar det nästan skuldmedvetet runtomkring...."ja, vi hade också velat göra så....bla bla men vi kan inte bla bla.." Den coola barnmorskan vi har sa med ett leende..."ja, det är ju ofta så att mammorna inte vill släppa ifrån sig ledigheten med barnet..."
Jag skulle också vilja vara hemma i flera år med den lilla vikingen och vi har inte stora diskussioner om jämlikhet hemma, vi har helt andra motiv till att dela på föräldrarledigheten. Av naturliga orsaker är nyfödda bebisar och spädbarn mer beroende av mammorna än papporna. Mamma har de ju känt hela sitt liv. Men vi är två föräldrar som båda måste lära oss att ta hand om vår son och han måste känna att vi båda kan ta hand om honom var för sig. Faktum är att jag tycker det är supercoolt att det är fler och fler pappor som tar ut längre ledigheter. Barnmorskan avslutade gruppen med att uppmana de andra mammorna att ta med papporna på ett tillfälle så papporna kunde träffas lite när de var pappalediga.....
Lady Miriam är nu Fru Lady Miriam
Så hem och iväg till kyrkan....gift....fest....nu är jag fru och den tatuerade sambon är Laird of Glenncrannog..he he he
Lady Miriams nedräkning
Det är så skönt att vi kunnat ta det lite lugnt i ett par dagar. För några veckor sedan hade jag mardrömmar om bröllopet, bland annat drömde jag att vi var i kyrkan och jag hade inte fått min klänning. Alla var i panik men jag mest och när jag äntlingen fick klänningen så hade någon sytt på en sladdrig krage som bara fladdrade runt. Men så i förra veckan så ordnade vi de sista större detaljerna och efter det så kunde vi pusta ut. Jag sover rätt så bra om nätterna utom när den lilla vikingen ett par gånger per natt tycker det är dags att vakna. Men men det är just nu, vi får väl se hur det blir dagarna innan. Jag är iallafall glad om vi kan få lite romantisk stämning på vårat bröllop också. Så för att inspirera mig så har jag i veckor jagat runt efter filmen "Fyra bröllop och en begravning". Jag tycker att det är en klassiker men den fanns ingenstans...inte på nätet, inte i videobutiker ingenstans. Till slut hade en kompis den och så fick jag äntligen se den. Så jag kan berätta för alla att vi kommer också att ha två hippies i kyrkan med gitarr som sjunger "you know I caaaan´t liiive without you.." ha ha ha ha ha ha
Bröllop
Häromdagen var jag och den tatuerade med den lilla vikingen på bröllop. Jag hade sett fram emot att gå på min kompis bröllop jättelänge eftersom jag aldrig varit på ett riktigt svenskt bröllop. Jag har varit på bröllop i Grekland vilket var jätteroligt men det är lite annorlunda från svenska bröllop eftersom hela byn var inbjuden på det bröllopet. Jag tyckte det skulle bli jättekul att gå men faktum är att när jag vaknade på dagen för deras bröllop så kändes det faktiskt helt annorlunda än vad jag var förberedd på. Jag trodde att det skulle väl vara som att gå på vilken fest som helst men faktum är att jag vaknade och tyckte att allt var så romantiskt den dagen. Det var nästan som att vakna i ett rosa moln. Hela dagen gick jag och såg fram emot att få gå på bröllopet. Jag har aldrig uppfattat mig själv som en romantiker, tvärtom så brukar jag vara jätteduktig på att förstöra romantiska ögonblick med dåliga skämt. Men den här dagen bestämde jag mig för att bara go with the flow.
När vi väl kom till kyrkan så låg det verkligen glädje i luften. Vi satt alla i kyrkan och så började kyrklockorna ringa och förväntningarna låg tjocka i luften. Vi såg bruden lite dold bakom glasdörrar i den stämningsfyllda kyrkan. Så började orgeln spela. Först kom tärnan, sedan kom bruden och hennes far. Hon var så vacker. Jag fick rysningar och gåshud, så vacker var hon. Det var verkligen precis så som alla vackra filmbröllop och hon skred fram så vackert. Hela cermonin var stämningsfylld av kärlek och glädje. Så jag som aldrig uppfattat mig själv som romantiker får nog erkänna att det bor en obotlig romantiker i mig också.