Första veckan
Första veckan som jag varit ledig från jobbet har varit suverän. Jag har haft strålande vårsol och värme varje dag. Helt underbart. Det som förvånar mig är hur lång tid det egentligen tar att varva ner efter jobbet. Det har tagit i princip hela veckan. Tack vare det fina vädret så har jag kunnat ta härliga långpromenader varje dag - även om jag ibland får stanna och dra ordentligt efter andan då bebisen hittar på något bus så jag tappar andan eller min personliga favorit, branta långa uppförsbackar samtidigt som bebisen busar i magen. Finns det räcke eller stolpe i närheten hänger jag dubbelvikt och flämtar hysteriskt....känner mig inte som en elitidrottare direkt trots att svetten lackar...
Som sagt så har det tagit nästan hela veckan att varva ner men det är sådan lyx med ledig tid. Det är helt underbart att vakna varje dag och så får jag - bara jag - bestämma vad jag ska göra den dagen. Det är så underbart att vara ute i solen och friska luften när andra sitter inne på kontoret och slavar. Jag kan slösa en massa tid på att laga mat, ibland misslyckas det dock. Häromdagen skulle jag laga lunch, jag glömde köpa creme fraiche när jag var i affären men tänkte att jag löser det ändå hemma. (Vi bor högst upp och har ingen hiss så när man väl tagit sig upp i lägenheten så orkar jag för tillfället inte gå ner igen så nära inpå....jag är faktiskt i slutet av min graviditet) Så jag stekte upp kyckling och broccoli och i med citron och kryddor, istället för creme fraiche så rörde jag ihop en kantarellsås från påse....det verkade vara en bra idé i teorin men i verkligheten var det inte så gott. Mycket salt och parmesan var det på för att rädda smaken något.
Mera lyx med all denna lediga tid är att jag hinner läsa en massa nu, jag passar på innan bebis kommer ut. Den tatuerade sambon var förutseende nog att beställa en prenumeration på morgontidning så nu har jag en tidning att läsa varje morgon när jag äter frukost . Så för första gången på länge så känns det som att det finns en värld där utanför där det händer en massa saker hela tiden. Veckans ballaste var NordIrlands "union" mellan Ian Paisley och Sinn Fein. Något ironiskt dock kan man bara konstatera att Bono i U2 blev "teoretiskt" adlad av det engelska kungahuset men eftersom han är irländare så får han inte titulera sig Sir, däremot så hade den engelska staten den juridiska rätten att ta över styret över NordIrlan om inte Ian Paisley och Sinn Fein hade kunnat enats i veckan. Så jag antar att det i vanliga engelsk anda innebär att det går så bra att ta men att ge igen tar emot.
När jag går ut och promenerar så har jag alltid en bok med mig så häromdagen satt jag i gott sällskap på djurgården med en massa andra soldyrkare och läste. Framförallt gör den här lediga tiden att jag verkligen fattar att det ska komma ut en livs levande bebis, jag förstår precis hur det låter men när man jobbar och har allt annat att stå i så kändes det bara som jag hann vara gravid inte riktigt fatta att det skulle komma ut en vild bebis. Men nu har jag fattat det och det är ju tur det eftersom det inte är så långt kvar nu!!!
Som sagt så har det tagit nästan hela veckan att varva ner men det är sådan lyx med ledig tid. Det är helt underbart att vakna varje dag och så får jag - bara jag - bestämma vad jag ska göra den dagen. Det är så underbart att vara ute i solen och friska luften när andra sitter inne på kontoret och slavar. Jag kan slösa en massa tid på att laga mat, ibland misslyckas det dock. Häromdagen skulle jag laga lunch, jag glömde köpa creme fraiche när jag var i affären men tänkte att jag löser det ändå hemma. (Vi bor högst upp och har ingen hiss så när man väl tagit sig upp i lägenheten så orkar jag för tillfället inte gå ner igen så nära inpå....jag är faktiskt i slutet av min graviditet) Så jag stekte upp kyckling och broccoli och i med citron och kryddor, istället för creme fraiche så rörde jag ihop en kantarellsås från påse....det verkade vara en bra idé i teorin men i verkligheten var det inte så gott. Mycket salt och parmesan var det på för att rädda smaken något.
Mera lyx med all denna lediga tid är att jag hinner läsa en massa nu, jag passar på innan bebis kommer ut. Den tatuerade sambon var förutseende nog att beställa en prenumeration på morgontidning så nu har jag en tidning att läsa varje morgon när jag äter frukost . Så för första gången på länge så känns det som att det finns en värld där utanför där det händer en massa saker hela tiden. Veckans ballaste var NordIrlands "union" mellan Ian Paisley och Sinn Fein. Något ironiskt dock kan man bara konstatera att Bono i U2 blev "teoretiskt" adlad av det engelska kungahuset men eftersom han är irländare så får han inte titulera sig Sir, däremot så hade den engelska staten den juridiska rätten att ta över styret över NordIrlan om inte Ian Paisley och Sinn Fein hade kunnat enats i veckan. Så jag antar att det i vanliga engelsk anda innebär att det går så bra att ta men att ge igen tar emot.
När jag går ut och promenerar så har jag alltid en bok med mig så häromdagen satt jag i gott sällskap på djurgården med en massa andra soldyrkare och läste. Framförallt gör den här lediga tiden att jag verkligen fattar att det ska komma ut en livs levande bebis, jag förstår precis hur det låter men när man jobbar och har allt annat att stå i så kändes det bara som jag hann vara gravid inte riktigt fatta att det skulle komma ut en vild bebis. Men nu har jag fattat det och det är ju tur det eftersom det inte är så långt kvar nu!!!
Släpp fångarna loss det är våååååååår......ja just det jag är ju fri..he he he!!
Det är våååååååååååååår, alldeles underbart varmt, soligt och skönt och vårigt. Jag tog en långpromenad idag och det var så varmt i solen så jag var tvungen att ta av mig jackan och gå i bara tröjan. Underbart....när jag kom ut i naturen så var det så mycket folk överallt så alla bänkar var nästan fulla men jag hittade en he he he, där satt jag och solade och bara njöt av att vara ledig för en gång skull. När jag gick på universitet var våren en av de värsta tidpunkterna pluggmässigt och gå ut och sätta sig någon timma fanns inte på världskartan. Sedan har jag jobbet, varje år mer än året innan så när man väl kommit ut så är det när solen gått ner. Men nu, nu är jag ledig ha ha ha och kan sitta och lapa sol tillsammans med alla andra soldyrkare. Det är underbart. Mer sol!!!
Ledig ett år dessutom FÄRDIG INSPEKTÖR!!
Ni som läste förra bloggen vet att jag inte var så glad. Faktum var att när jag kom hem på kvällarna förra veckan så var jag så trött så jag trodde att bebisen skulle komma ut i ren protest mot stressen. Veckan på jobbet var inte jätterolig. Jag säger bara en sak om grupper med för mycket av en gendertillhörighet....suck. Tanten bredvid mig var sur hela veckan på mig och kastade ur sig gliringar hela tiden....otroligt. Så när fredagen kom funderade jag på vad jag skulle göra och så bestämde jag mig bara för att det får vara bra...jag har ingen lust att ligga som en urvriden disktrasa och klämma ut mitt barn bara för att tanterna jagar upp sig för småsaker. Enligt gällande regler får gravida kvinnor ta ut sina dagar 60 dagar före barnet är fött så i måndags gick jag in till chefen och sa helt enkelt att jag går tidigare för jag är så trött....ok, sa hon jag förstår dig. Till saken hör att vi dessutom återigen är mitt i en flytt på jobbet och nästa vecka blir en ny vecka i kaos så vad ska jag med det till?? Jag skulle ändå gå om 1,5 vecka.
Så denna vecka förflöt i lugn och ro....typ....på jobbet. Tanten bredvid mig behövde i princip nästan hela veckan på sig att packa inför flytten så hon hade inte tid att jobba (vi flyttar ca 25 meter i samma lokaler d v s inomhus dessutom har vi inte rum vi har små bås med två bokhyllor per person). Själv slängde jag ner mina grejjor på en kvart i en kartong så var det klart. Det enda var att jag under min utbildning bråkade till mig ett par böcker som var oumbärliga för att klara jobbet. En annan tjej som nu är mitt i utbildningen kom i veckan och såg jättegenerad ut tillsammans med sin handledare och sade att chefen sagt att hon skulle få låna mina böcker eftersom jag ändå skulle gå och att böckerna tillhörde arbetsgivaren....tjena mittbena det kan dom ju hoppas på. Jag gillar den här kollegan och vet att hon ger tillbaka böckerna när jag kommer tillbaka så jag lämnade dem i tryggt förvar hos henne. Till saken hör att lagböcker är hårdvaluta hos oss. Dagen efter kom kollegan som fick låna böcker och sa i förtroende "igår när du gick så kom tanten som sitter bredvid och började dra i din lagbok, hon tog den inte för jag stod här, men se till att gömma den så hon inte tar den". Ärligt talat, tanten bredvid mig faller för varje sekund....det känns som jag ska dö och hon står över mitt kadaver och sliter i mina smycken och guldtänder.....(ok lite överdrivet...). Så naturligtvis stoppade jag den i min kartong och stoppade i arkivet...av ren princip. Men jag skäms å hennes vägnar för att hon är så pinsam, jag trodde inte att sådana fanns på riktigt men hon sliter åt sig allt - i veckan fanns det bara en frukt kvar i korgen och vi var flera som sa att vi var hungriga, tanten står ca 50 meter bort men hör att alla vill ha frukten och hon näst intill springer till fruktkorgen och låtsas som att hon inte hört och tar frukten och sätter i sig den. Vi andra stod bara och tittade och skämdes på hennes vägnar....sedan berättade hon att oj, den var inte så färsk och skrattade lite. Senare samma vecka mailar chefen ut att det finns en del golvtäckpapper (ni vet om man ska måla) att hämta i förrådet om någon vill ha. Swisch säger det och så springer denna kvinna fram och tillbaka och har då tagit alla rullarna. EFTER att hon tagit dem hör jag hur hon ringer sin man och säger "Jag tog rullarna för jag tänke att vi behöver säkert dem i framtiden". Så här har hon varit hela veckan och det bara eskalerar......De andra satt och diskuterade semestrarna i sommar och chefen sa att under två veckor så kunde inte alla få semester samtidigt. Flera av tanterna som inte har barn var jättesnälla och erbjöd sig att byta och fixa och trixa och de med barn försökte också....tanten bredvid mig drog ihop hela ansiktet som en citron och försökte gömma sig och sa inte ett ljud om det.....hon fick sin semester...och tro det eller ej så lyser hon upp och ler och säger "Oj, vilken tur att det ordnade sig så bra för alla"!!!!!
Så igår var äntligen sista dagen och sista mötet med chefen och handledaren. Vi går in i rummet, chefen tittar på mig och säger "Grattis, du är nu färdig inspektör, lycka till med mammaledigheten" och ler. Jag gillar faktiskt min chef jättemycket och därför blev jag lite förvånad över förra veckans utfall men jag tror att det är hennes sätt att ibland ge lite till tanterna som aldrig har kunnat få jättelönelyft eftersom de inte är akademiker. Iallafall så är jag nu INSPEKTÖR, INSPECTORE, INPSPECTOR CLOUSOEU he he he. Några andra kollegor tog med mig ut och bjöd på lunch och så var det glass till eftermiddagsfikat. Några frågade om det inte kändes konstigt att vara hemma så länge....konstigt.....jag är ledsen för att jag måste fortsätta jobba i framtiden!! Men inte förräns om ett år!! Så i äkta William Wallace anda kommer det nu......."FREEEEEEEEEEEEEEEEDOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOM"
Så denna vecka förflöt i lugn och ro....typ....på jobbet. Tanten bredvid mig behövde i princip nästan hela veckan på sig att packa inför flytten så hon hade inte tid att jobba (vi flyttar ca 25 meter i samma lokaler d v s inomhus dessutom har vi inte rum vi har små bås med två bokhyllor per person). Själv slängde jag ner mina grejjor på en kvart i en kartong så var det klart. Det enda var att jag under min utbildning bråkade till mig ett par böcker som var oumbärliga för att klara jobbet. En annan tjej som nu är mitt i utbildningen kom i veckan och såg jättegenerad ut tillsammans med sin handledare och sade att chefen sagt att hon skulle få låna mina böcker eftersom jag ändå skulle gå och att böckerna tillhörde arbetsgivaren....tjena mittbena det kan dom ju hoppas på. Jag gillar den här kollegan och vet att hon ger tillbaka böckerna när jag kommer tillbaka så jag lämnade dem i tryggt förvar hos henne. Till saken hör att lagböcker är hårdvaluta hos oss. Dagen efter kom kollegan som fick låna böcker och sa i förtroende "igår när du gick så kom tanten som sitter bredvid och började dra i din lagbok, hon tog den inte för jag stod här, men se till att gömma den så hon inte tar den". Ärligt talat, tanten bredvid mig faller för varje sekund....det känns som jag ska dö och hon står över mitt kadaver och sliter i mina smycken och guldtänder.....(ok lite överdrivet...). Så naturligtvis stoppade jag den i min kartong och stoppade i arkivet...av ren princip. Men jag skäms å hennes vägnar för att hon är så pinsam, jag trodde inte att sådana fanns på riktigt men hon sliter åt sig allt - i veckan fanns det bara en frukt kvar i korgen och vi var flera som sa att vi var hungriga, tanten står ca 50 meter bort men hör att alla vill ha frukten och hon näst intill springer till fruktkorgen och låtsas som att hon inte hört och tar frukten och sätter i sig den. Vi andra stod bara och tittade och skämdes på hennes vägnar....sedan berättade hon att oj, den var inte så färsk och skrattade lite. Senare samma vecka mailar chefen ut att det finns en del golvtäckpapper (ni vet om man ska måla) att hämta i förrådet om någon vill ha. Swisch säger det och så springer denna kvinna fram och tillbaka och har då tagit alla rullarna. EFTER att hon tagit dem hör jag hur hon ringer sin man och säger "Jag tog rullarna för jag tänke att vi behöver säkert dem i framtiden". Så här har hon varit hela veckan och det bara eskalerar......De andra satt och diskuterade semestrarna i sommar och chefen sa att under två veckor så kunde inte alla få semester samtidigt. Flera av tanterna som inte har barn var jättesnälla och erbjöd sig att byta och fixa och trixa och de med barn försökte också....tanten bredvid mig drog ihop hela ansiktet som en citron och försökte gömma sig och sa inte ett ljud om det.....hon fick sin semester...och tro det eller ej så lyser hon upp och ler och säger "Oj, vilken tur att det ordnade sig så bra för alla"!!!!!
Så igår var äntligen sista dagen och sista mötet med chefen och handledaren. Vi går in i rummet, chefen tittar på mig och säger "Grattis, du är nu färdig inspektör, lycka till med mammaledigheten" och ler. Jag gillar faktiskt min chef jättemycket och därför blev jag lite förvånad över förra veckans utfall men jag tror att det är hennes sätt att ibland ge lite till tanterna som aldrig har kunnat få jättelönelyft eftersom de inte är akademiker. Iallafall så är jag nu INSPEKTÖR, INSPECTORE, INPSPECTOR CLOUSOEU he he he. Några andra kollegor tog med mig ut och bjöd på lunch och så var det glass till eftermiddagsfikat. Några frågade om det inte kändes konstigt att vara hemma så länge....konstigt.....jag är ledsen för att jag måste fortsätta jobba i framtiden!! Men inte förräns om ett år!! Så i äkta William Wallace anda kommer det nu......."FREEEEEEEEEEEEEEEEDOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOM"
Utvecklingssamtal på jobbet
Idag hade jag ytterligare ett utvecklingssamtal på jobbet. En vacker dag kommer jag att vara inspektör men än så länge är jag bara aspirant. Så idag hade jag ytterligare ett samtal. Jag står inte så högt i kurs hos chefen eftersom jag är gravid och ska gå på föräldrarledighet snart. Nu var det inte så att jag PLANERADE det så men visst sammanfaller det bra. Igår hade vi dessutom möte i hela teamet. Jag var oförskämd nog att ta upp att jag var trött på en del diskussioner som är återkommande på jobbet varje eviga dag såsom vem ska gå och fika och vem ska sitta kvar??? Varje dag varje dag varje dag. Överlag var jag bara less på alla egotrippade människor som bara roffar åt sig det de vill ha och aldrig någonsin ställer upp själva. Det heter att vi ska ställa upp för teamet jämt men vi är hälften som gör det och så hälften som tror att de gör det men inte gör ett skit. Känns det igen??? Det gäller allt från vem som går på fikajävlarasten till vem som ska jobbar klämdagar, till vem som jobbar påskhelgen och gnällkärringen som sitter bredvid mig i kontorslandskapet bara gapar över "vem ska fika och vem ska sitta kvar" "vem ska jobba och vem ska inte jobba", hittintills har den enfaldiga kvinnan inte erbjudit sig själv en enda gång. Dessutom har min chef vid ett par tillfällen sagt rätt ut att jag som ändå ska på föräldrarledighet kan ju skita i saker och ting, men ärligt talat, vad är det för en chef - en kvinnlig chef - som säger sådana saker till en anställd?? Så jag får inte ha en åsikt för jag ska snart gå hem på föräldrarledighet`?
Så var det vårat utvecklingssamtal idag. Jag kan ju inte påstå att jag såg framemot det, inget nytt kom upp mer än att hon hittade på ännu mer som jag ska göra innan jag är klar. Jag är typ den enda aspiranten som har gjort allt snart. Hon har tidigare öst superlativ över mig men nu när det börjar närma sig lönepåslag så var hon väldigt neutral. Så kom det vad jag skulle få i lönepåslag, det var näst intill ett hån. I detta möte satt även min handledare med, så börjar min chef som själv är jurist att klanka på att det är en övermättad marknad på att vara jurist. Det behövs inga mer akademiker, men va i helv..... näe säger min handledare det är så överskattat att vara akademiker. Jaa, vad ska jag säga? Det finns ju en förklaring till att min chef inte praktiserar som jurist utan är chef, de största idioterna har ju en tendens att klättra. Jä...a kär....ing.
Så var det vårat utvecklingssamtal idag. Jag kan ju inte påstå att jag såg framemot det, inget nytt kom upp mer än att hon hittade på ännu mer som jag ska göra innan jag är klar. Jag är typ den enda aspiranten som har gjort allt snart. Hon har tidigare öst superlativ över mig men nu när det börjar närma sig lönepåslag så var hon väldigt neutral. Så kom det vad jag skulle få i lönepåslag, det var näst intill ett hån. I detta möte satt även min handledare med, så börjar min chef som själv är jurist att klanka på att det är en övermättad marknad på att vara jurist. Det behövs inga mer akademiker, men va i helv..... näe säger min handledare det är så överskattat att vara akademiker. Jaa, vad ska jag säga? Det finns ju en förklaring till att min chef inte praktiserar som jurist utan är chef, de största idioterna har ju en tendens att klättra. Jä...a kär....ing.
Fredagsfyran om filmer
Tema: Filmer och dess slut
1) Vilken är den bästa film du sett och varför?
Det stora blå, den långa versionen. Älskar havet och den filmen är bara outstanding helt och hållet, tror att det är känslan som regissören Luc Besson förmedlar. Den är vacker och kultig på samma gång.
2) Vilken film hade det bästa slutet och varför?
Sjätte sinnet med Bruce Willis, slutet var verkligen hela filmen. Inte en enda gång förräns mot slutet fattade jag....sjysst.
3) Vilken film hade det sämsta slutet och varför?
Det stora blå....för han bara försvann ner i det stora blå och så var det slut. Men hallåååå
4) Vilken är den sämsta film du sett och varför?
Subways av Luc Besson. Helt absurd film om någon idiot som i två timmar springer runt i franska tunnelbanan. Fullständigt poänglös
Ikea från nöje till uppdrag
Eftersom vi snart får tillökning i familjen så insåg vi för ett tag sedan att vi var tvugna att skaffa lite förvaringsmöbler till alla nya kläder och grejjer som den lilla skulle ha. Eftersom vi dessutom redan bor lite trångt så finns det inget övrigt utrymme att stoppa grejjorna i. Så vi var helt enkelt tvugna att skaffa en ny byrå.
Det betyder i regel åka till IKEA. En gång i tiden tyckte jag att det var veckans höjdpunkt när jag hade planerat att åka till IKEA. Det var bland det roligaste som fanns att gå och botanisera i alla möjliga saker de sålde. Naturligtvis kom jag alltid hem med servetter, värmeljus, blockljus och sedan varierade det från nya diskborstar till kastruller till hallmattor etc etc. Sedan gick jag runt i min lägenhet och bara njöt av att det var såååååååååå fint där med den nya lampskärmen som i färg matchade gardinerna etc etc. Det var också det bästa stället att köpa presenter till kompisarna på som även de uppskattade IKEAs lampor, ljushållare, glas etc. Alla jublade och tyckte det var så roligt med nya presenter från IKEA och det var ju så bra för det var ju praktikst, billigt och fint med saker från IKEA.
Nu med några år på nacken kan jag inte påstå att IKEA är lika roligt längre som det en gång i tiden var. Nu har jag stått där med kompostsoffor som var näst intill omöjliga att sätta ihop och sängar där det fattas skruvar och delar eller ännu bättre när den tatuerade sambon åkte och köpte nya garderober hem som vägde närmare 90 kg styck och bar upp dem för trapporna högst upp i huset, bara för att upptäcka en jättespricka i ena dörren. IKEA säger att man får bara byta deras saker om det är i orginalförpackningen. Ärligt talat??? Sambon ringde den gången och frågade IKEA folket om de var goa i huvet om de förväntade sig att han skulle packa ner hela garderoben..och snällt nog så fick han byta bara den ena dörren.
Nåå, så när man vet att man ska till IKEA nu för tiden så är det mer Mission Ta-Spring-till-kassan-betala-spring-ut-och-dra. Nästan som en svartklädd tjuv om natten med huva vill jag stå startberedd när de öppnar och i snabbaste fart kasta mig in genom dörrarna springa och ta det jag ska ha, betala och springa ut. Vi kom dit ganska tidigt, innan det blivit för mycket folk. Vi hittade det vi skulle ha och passade på att gå och titta på köksavdelningen där vi stod och tittade på ett bord. Det fanns fullt med plats för passerande men ändå känner jag hur någon i princip knäar mig bakifrån, jag återfår balansen vänder mig om och ser en medelålders kvinna som dragit ut en stol till ett köksbord PRECIS där vi står och bara stirrar trotsigt på mig innan hon demonstrativt sätter sig ner. Men va i hel...... Den tatuerade sambon läser varningstecknen snabbt och drar mig i håret iväg från platsen innan jag hinner försöka bita den elaka tanten. Vi skyndar till kassan, betalar och går ut i ett härligt solsken som vi inte sett på en vecka.
Det betyder i regel åka till IKEA. En gång i tiden tyckte jag att det var veckans höjdpunkt när jag hade planerat att åka till IKEA. Det var bland det roligaste som fanns att gå och botanisera i alla möjliga saker de sålde. Naturligtvis kom jag alltid hem med servetter, värmeljus, blockljus och sedan varierade det från nya diskborstar till kastruller till hallmattor etc etc. Sedan gick jag runt i min lägenhet och bara njöt av att det var såååååååååå fint där med den nya lampskärmen som i färg matchade gardinerna etc etc. Det var också det bästa stället att köpa presenter till kompisarna på som även de uppskattade IKEAs lampor, ljushållare, glas etc. Alla jublade och tyckte det var så roligt med nya presenter från IKEA och det var ju så bra för det var ju praktikst, billigt och fint med saker från IKEA.
Nu med några år på nacken kan jag inte påstå att IKEA är lika roligt längre som det en gång i tiden var. Nu har jag stått där med kompostsoffor som var näst intill omöjliga att sätta ihop och sängar där det fattas skruvar och delar eller ännu bättre när den tatuerade sambon åkte och köpte nya garderober hem som vägde närmare 90 kg styck och bar upp dem för trapporna högst upp i huset, bara för att upptäcka en jättespricka i ena dörren. IKEA säger att man får bara byta deras saker om det är i orginalförpackningen. Ärligt talat??? Sambon ringde den gången och frågade IKEA folket om de var goa i huvet om de förväntade sig att han skulle packa ner hela garderoben..och snällt nog så fick han byta bara den ena dörren.
Nåå, så när man vet att man ska till IKEA nu för tiden så är det mer Mission Ta-Spring-till-kassan-betala-spring-ut-och-dra. Nästan som en svartklädd tjuv om natten med huva vill jag stå startberedd när de öppnar och i snabbaste fart kasta mig in genom dörrarna springa och ta det jag ska ha, betala och springa ut. Vi kom dit ganska tidigt, innan det blivit för mycket folk. Vi hittade det vi skulle ha och passade på att gå och titta på köksavdelningen där vi stod och tittade på ett bord. Det fanns fullt med plats för passerande men ändå känner jag hur någon i princip knäar mig bakifrån, jag återfår balansen vänder mig om och ser en medelålders kvinna som dragit ut en stol till ett köksbord PRECIS där vi står och bara stirrar trotsigt på mig innan hon demonstrativt sätter sig ner. Men va i hel...... Den tatuerade sambon läser varningstecknen snabbt och drar mig i håret iväg från platsen innan jag hinner försöka bita den elaka tanten. Vi skyndar till kassan, betalar och går ut i ett härligt solsken som vi inte sett på en vecka.