miriam

Hur får man dagarna att räcka till? Nu är jag mammaledig och i teorin så borde jag hinna med allt jag tänkt mig för en dag men det är faktiskt svårt att få tiden att räcka till. Dessutom vägrar jag att stressa. Om jag börjar stressa går stressen direkt över till sonen och jag tänker inte ge honom en stressig start i livet. Så idag hade vi en halvlång lista på saker att göra vilken började med att sonen skulle vägas. Han går stadigt upp i vikt och är en äkta viking...jag är så stolt över min son (måste nog torka bort den stolta tåren som rinner i ögonvrån...:-)). Dessutom är det dags att öppna ett konto åt Vidar eftersom han får pengar....så in på banken. Ok, det var trappor överallt men de hade en sån där pensionärs/handikapphiss som tar en ner den metern man behöver. Den var i glas och gick lagom upp till midjan....så in med barnvagnen och sig själv där och så tryckte jag på nerknappen...så gick inte dörren upp och det gick inte att öppna den automatiskt. Så, där står jag fast mitt i banken som är full av folk och jag får inte upp dörren, det går inte heller att trycka upp den lilla hissen igen...vi är fast mitt bland alla kunder och personalen och alla kan se oss. Efter ett tag fick jag ropa rätt ut för att  be om hjälp....det tog ett tag men sedan kom vi loss...för att göra saken mer komisk så var det så varmt i banken så svetten bara rann och de trodde nog att jag var nervös och tyckte det var pinsamt....jag hade mest svårt att hålla mig för skratt för det var så komiskt men om jag skrattat rätt ut hade de väl trott att jag var knäpp!!!

Iväg för att fortsätta men nu hade Vidar fått nog, nu tyckte han det var dags att äta lunch och så  var det tråkigt i vagnen. Ja, jag kan ju inte gärna hiva fram "matpaketen" (jag ammar) mitt på stan utan måste hitta ett ställe först, han skrek och var jättearg och ville ha mat NUUUU, då kommer dom...dom är som knott...så vansinnigt irriterande så man måste ha någon form av DDT  för att bli av med dem....de f--------e mobilsäljarna, där står jag och försöker febrilt stoppa in nappen i munnen för att lugna sonen och säljaren sticker en telefon under näsan och säger att den är gratis!!!! "Känns det som att det är läge eller...?? frågar jag...fullständigt omvedeten om något annat börjar han glatt och målmedvetet försöka sälja in abonnemanget och trots att jag fortsätter gå med vagnen och vägrar svara så följer han med och vägrar ge upp!! Jag gick, naturligtvis kom jag ca 5 meter så kom nästa....urrrg!!!

Efter att Vidar fått sin lunch och vi uträttat några andra småärenden så promenerade vi hemåt...vi kom hem runt 16:00 tiden och jag är helt slut....jag har tvätt att slänga in i maskinen och en massa annat men jag struntar i det...har ingen lust, det är roligare att leka med Vidar än att göra tråkigt hushållsarbete och jag bara älskar dom dagarna när det går att strunta i hushållsarbetet utan att hemmet ser ur som ett inferno. Så här sitter vi nu jag och Vidar och pratar och myser!!