Myndigheter - i teori och praktik
För någon vecka sedan tog jag mig i kragen och skrev det sista i anmälan till Allmänna reklamationsnämnden och skickade in den. Jag var riktigt stolt över mig själv för det är av någon anledning så att det alltid är så lätt att tala om för andra vad de ska göra men när det kommer till att göra det själv så sitter det längre in. Fast jag är så irriterad för allt strul med barnvagnen och hur hon som ägde butiken har skött det så det är inte fråga om pengarna utan fråga om principen mera och det faktum att hon tyckte att det var rimligt med 45% nyttjandeavdrag.
Ok, så jag skrev ansökan och tänkte att jag undviker alltför mycket fackord så de inte fattar att jag har juridisk erfarenhet...särskilt som jag har nästan noll koll på köprätt. Jag tyckte ju att jag var rätt tydlig med vad jag ville och hur jag skrivit det, i första hand hävning och i andra han prisavdrag d v s att vi skulle inte betala något för den nya vagnen. Kortfattat så fungerar det så här:
1, vi hade rätt till avhjälp på felet (enligt lag) men det gick inte eftersom tillverkarna hade slutat och hon hade ingen på lager, konsekvensen är då att vi borde ha fryst till (som i alla pedagogiska lärofilmer) och tänkt till och krävt hävning av köpet...vilket vi gjorde. Då sa hon ja ja vad göra och det är ok MEN det är 45% i nyttjandeavdrag - va sa vi - nähä....joho sa hon och där stod vi och hade den lilla vikingen på armen som kändes tyngre och tyngre samtidigt som vi var uppskakade över vad som kunde hänt om vagnen gått sönder i en rulltrappa.
2, Ok, då är hon enligt lag skyldig att ersätta oss med en likvärdig vara...hon tyckte att hon var sjysst när vi fick tillbaka 55% av det ursprungliga priset på en vagn med konstruktionsfel och sedan 30% på vagnarna i butiken, men det var ingen specialrabatt för oss (konsumentrådgivaren tyckte att vi fått en bra deal först tills hon fick höra att det var en generell rabatt) utan det va 30% på allt i butiken.....hemmagjord marknadsföring. Vi fick iallafall betala några hundra i mellanskillnad och det skulle vi inte ha gjort men hon var inte typen som det gick att diskutera mer med. Så vi yrkade prisavdrag - vi ska inte betala någon mellanskillnad.
Idag kom det en begäran om komplettering från ARN - va!! Ska jag som är jurist behöva komplettera tänkte jag....shit...är jag så slarvig...läste igenom en gång till och ringde tjänstemannen. Han var rätt trevlig och så undrade han om vi fortfarande yrkade hävning i första hand...jo, vad ska vi göra, klart vi måste. Han var snäll, tackade för infon och NU ÄR DET ETT ÄRENDE HOS ARN. Det känns sjysst att stå för sin sak, hon var inte sjysst som sålde barnvagnen och även om vi inte får några pengar tillbaka så kanske hon lär sig att vara sjysst mot sina kunder.
Dessutom har jag bytt efternamn nu äntligen men jag tror hela tiden att posten kommer fel först och undrar vem människan på kuvertet är.
IMDB.COM Junkie
Den lilla vikingen ville skriva några avslutande ord också: c§ffsg5vdxr35reddw2qf§saewsatqtawtwsazsaz
Ur vikingens perspektiv - IV
Oj vad det var många barn där inne. Tanten som mötte oss var lektanten på den där öppna förskolan och hon sa att vi kom precis i tid för sångstunden. Sångstund???? Mamma och jag gick in och satte oss på en stor mjuk matta där alla andra satt, jag satt i mammas knä. Lektanten tog fram en stor låda som hon knackade på...va konstigt...så tog hon fram en docka...det var jättespännande och roligt men jag fattade inte så mycket...hon sjöng en massa sånger som jag aldrig hört förrut så jag blev lite uttråkad och försökte krypa iväg och ta en bil men mamma höll i mig och försökte få mig att sjunga...precis då började de sjunga en sång jag kände igen...Imse vimse spindel....aha, jag kan visst någon sång...tjohooo mamma!!!
Jag lekte med en stor gul ballong och bredvid mig satt en annan liten kille, han pussade på mig...mamma bara skrattade medans hans mamma försökte be om ursäkt men mamma tyckte bara det var roligt...jag gungade på en gunghäst, kröp in i ett tält, smakade på några bollar och lite annat. Det var jätteroligt. Mamma säger att vi ska gå tillbaka....
Il risotto italiano - l´ho fatto finalmente...
Redan första gången jag var i Italien bestämde jag mig för att lära mig göra italiensk risotto men jag har av någon anledning aldrig gjort det. Jag har gjort en massa italienska maträtter bland annat med hjälp av en pastamaskin som jag köpte i Siena och släpade med hem till Sverige men risotton har hamnat efter. Den största anledning är egentligen att man ska ha ett speciellt ris som heter Avorio ris och jag har aldrig sett det i våran affär och så har jag kollat lite slentrianmässigt men aldrig hittat det. Så förra veckan kollade jag på Jamie Oliver som gjorde en riktigt smaskig risotto...där satt jag och dreglade och tänkte att det skulle vara gott...några dagar senare när jag och den lilla vikingen var och handlade så fanns det helt plötsligt i hyllan rakt framför mig (den hyllan där de alltid har tillfälliga produkter - den spännande hyllan) Avorio ris. Utan att tveka slängde jag ner ett paket och gick hem i triumf. Fast lite nervös var jag, jag har aldrig gjort risotto förrut. Än värre att erkänna är att jag har en massa italienska kokböcker hemma som jag fått men som jag bara suttit och dräglat över recepten i och aldrig lagat för att.....för att...för att....ok...för att det ser så komplicerat ut med alla ingredienser....men nu åkte alla kokböckerna fram samtidigt och så i lördags så lagade jag en äkta italiensk risotto. Det är väl säkert hemskt att berömma sig själv så jag berömmer kokböckerna, den var himmelsk. Jag har glömt bort hur god italiensk risotto smakar. Sist jag åt det var i italien när jag bodde hos en gammal signora som lagat det åt oss....knickedixen där var att det var små bläckfiskar i som jag fint petade tillbaka i grytan...!!!!
Nu återstår bara att göra en annan rätt som jag älskar. Aranciati som de heter på Sicilien eller Supplì som de heter i Rom (den italienska kompisen som kommer från Rom-trakten tittade undrande när jag sa aranciati...aha sa hon de heter ju Supplí) det är iallafall risbollar med lite mozzarella, ärtor och ibland köttfärs och lök som man lägger inuti en boll av avorio ris och sedan panerar man risbollen och kokar/friterar den i olivolja. Det är supergott men det är aningens klurigt för jag har aldrig friterat något hemma i hela mitt liv och det står i receptet att oljan måste uppnå 190 graders värme...hmmm
Årets bokslut
Sorry Carina men jag rippade av din direkt...den var så bra!!
Årets nyhetsprioritering 1: Gatuvåldet efter att Riccardo Campogiani blev ihjälslagen av jämnåriga.
Årets nyhetsprioritering 2: Klimatet och smältningen av antarktis.
Årets acklimatisering: Stor omställning när den lilla vikingen kom ut i världen. Stor acklimatisering...den är pågående och lär väl vara det i minst 18 år till...svett...
Årets topp: Vikingen, bröllop och alla kompisar.
Årets blåshål: Utanför kyrkan när vi skulle ta bröllopsfotona och jag insåg inte att jag stod med bara axlar i riktigt snålblåst. Det gick bra ändå.
Årets Film:Harry Potter och Fenixorden och Northanger Abbey...
Årets inköp: DKNY väska i orginal i USA.
Årets CD: Edith Piaf
Årets bok: Läste jättemycket innan lilla vikingen kom ut. Nu har jag inte hittat något som jag blivit eld och lågor över så då får det bli de böcker jag nu beställt, bland annat Sebastian Faulks "Birdsong".
Årets tur-i-oturen: VI blev magsjuka i USA, tack och lov över julhelgen när allt var stängt ändå och tack och lov inte när vi skulle resa till eller från.
Årets syskonträff: Äntligen åkte vi till min syster i USA och hälsade på familjen och såg hur de bodde. Saknar henne jämt.
Årets semester: USA-resan gav helt klart mersmak. Kul, hade aldrig trott att det skulle vara så roligt att åka dit men vill helt klart tillbaka och se mer.
Årets bröllop: Vårat.
Årets bebis: Världens Goaste Lille Viking! Så vacker...
Årets födelsedag: Den tatuerades. Samma dag gifte sig min kompis så han firade ordentligt.
Årets toastmadame: Carina i Skottland. Helt klart den absolut coolaste toastmadamen. Ingen hade tråkigt i hennes närhet. Klart partystämningshöjare.
Årets brudtärna: Kompisen!!!
Årets inspiration: Den lilla vikingen.
Årets missbedömning: Förlossningen. Tog ett par dygn längre än jag trott...så kan det vara.
Årets Uppdrag Slutfört: Gifta mig. Var så nervös så jag trodde jag skulle svimma framme vid altaret ett par gånger. Har aldrig varit så nervös.
Årets infriade nyårslöfte: Gör inga sådana men passade på att sluta snusa för några veckor sedan. Bättre sent än aldrig.
Årets fredagsunderhållning: Midsomer Murders...
Årets överraskning: Pol Potts, grät och grät varje gång jag såg det på Youtube och på TV....
Äventyrare..!
Det är jättebra att jobba statligt med 6 veckors semester, ingen som kräver övertid etc etc men jag skulle ändå vilja ha ett annat jobb. Fick jag bestämma skulle jag kunna tänka mig att vara äventyrare...eller så skulle jag kunna tänka mig att prov-gå och utvärdera nya modeller av vandringsskor och annan vandringsutrustning (men inte tält - jag gillar sängar och mygg/knott-fritt när jag ska sova), eller prova dykutrustningar (det gjorde jag ett tag faktiskt) etc.
Poängen är att jag verkligen, verkligen funderar varje dag på vad jag verkligen verkligen skulle vilja göra men jag vet inte riktigt. Skådespelare är väl alltid bra för då kan man ju prova på att vara en massa saker men jag har inte riktigt det behovet av uppmärksamhet som skådespelare har och jag är nog för gammal också faktiskt dessutom skulle jag föredra att vara stuntkvinna.... När jag var yngre (ok, jag är INTE lastgammal) valde jag i regel jobb som jag var intresserad utav och struntade i vad det betalade. Det var jätteroligt men i slutändan var jag glad om pengarna räckte till hyra, mat och annat. Ofta fick jag ta extrajobb för att få det ekonomiska att gå runt så det var ok då.
Jag tycker faktiskt att livet är för kort för att slösa bort på saker som är tråkiga, oavsett om alla snusförnuftiga säger att det måste man göra för att betala hyran. Tack för det men det är väl tämligen uppenbart poängen är att ha roligt samtidigt och inte bara nöja sig.
Jag får återigen sätta mig ner och gnugga hjärnkontoret för att se om jag kan komma på något!! Jag måste ha missat något...
Tillbaka
Så här såg vårat foto ut från Saugus juldekoration. Det var så fint i USA för det var snö både i New Hampshire där vi var och i Boston också. Ärligt talat måste jag säga att jag näst intill beundrar de som har dekorerat - vilket jobb. Det var många träd som såg ut som de här, för att inte prata om hur trädgårdarna ser ut. När vi kom stod det dessutom en jultomte och två tomtenissor och delade ut polkagrisar/candycans.
Häromdagen gick vi iallafall till barnmorskan för att väga den lilla vikingen och se om han gått upp något i vikt efter maginfluensan. Vi kom ett par minuter efter att öppna mottagningen öppnat och det var nästan fullt. Saken är den att nästan alla som är där har samma barnmorska - den vi har. Jag förstår varför också, hon är så bra och avslappnad och lyssnar verkligen och kommer med bra råd utan att fördöma föräldrarna. Eftersom jag vägde lilla vikingen själv skulle jag egentligen bara låta dem skriva in vikten i deras diagram....så efter 40 minuter kom en annan barnmorska ut och frågade om hon kunde hjälpa till....jag gav upp och sa ja tack. Väl inne så kom jag på att jag skulle fråga om hans sovvanor och om hon hade något knep eftersom han haft lite svårt att somna...hon tittade på mig och sade..."ja, friktionen mellan föräldrar är ju viktig och man behöver ju inte låta en främling hålla på med barnet....." va....??? Jag hajade inte ett jota....så fortsatte hon med samma mystiska uttalanden...jag gav upp, lilla killen mår bra och det var det enda som var viktigt, det och det faktum att jag inte byter barnmorska!!!
Liten viking tänker inte sova på svensk tid!
Igår försökte jag lägga honom vanlig tid och trodde att jag rott i land med det, mäkta nöjd med mig själv kollade jag färdigt på The Bourne Ultimatum och hörde sedan att den lilla vikingen vaknat. Jag försökte lägga om honom som vanligt men varje gång jag försökte smita ut från sovrummet så vaknade han....djup djup suck och så gav jag upp och tog med honom ut i vardagsrummet. Så försökte jag gå och lägga mig tidigare istället själv med honom....jag tror han somnade vid halvtolv ändå....
Idag testar jag och den tatuerade en annan teknik istället....vi tog upp honom vid halvsju imorse och försöker nu med en chocktaktik istället. Vi får se om det fungerar....dessutom är det värsta snöfallet ute - vilket är superfint - men inte så praktiskt att dra barnvagn i innan de sandat/saltat trottoarerna (i stockholm verkar de alltid göra det på natten, den tatuerade brukar morra ur mungipan att det är för att ploggubbarna är så snåla så de vill ha nattOBet. De vill väl inte jobba för en billig dagpenning när de får dubbelt så mycket betalt på natten) så jag leker med den lille vikingen hela dagen så får vi se om han blir lite tröttare då...he he he.