miriam

Nu är det officiellt.....det började för ett flera år sedan...min syster som jag står nära emigrerade till USA , träffade en man, gifte sig och skaffade barn. För ett par år sedan kastade en nära kompis in handduken och deklarerade att hon nu fått nog av storstan och flyttade tillbaka till den södra landsdelen som hon kommer från, ungefär samtidigt kungjorde en annan kompis att hon också tröttnat på att trots hon var välutbildad och borde vara attraktiv på arbetsmarknaden så fick hon inget jobb inte ens en intervju så hon tog sitt pick och pack samma år och flyttade till Skottland. Där går det bra för henne och inom en snar framtid lär hon vara chef/manager på en bank/försäkringsbolag men i Sverige fick hon inte ens komma på intervju. Sedan följde nästa kompis som i och för sig bara flyttade till en stad utanför storstan där jag bor men det är ändå så pass långt att det är ett dagsprojekt att ta sig dit. Jaa, häromdagen berättade min bästa kompis att även hon skulle lämna storstan för ett jobb hon inte kunde tacka nej till i de södra delarna av sverige och inom ett par år är jag säker på att hon kommer bli erbjuden jobb i köpenhamn. Själv  är jag kvar i stan där jag är född och uppväxt med en bebis i magen och alla bara försvann, undrar om det var min deodorant???? Näe, skämt åsido har jag full förståelse och skulle säkert ha gjort samma sak i deras skor....

Så har jag då lyckats åka på årets virus/influensa/förkylning.....

Eftersom jag är gravid nu så var jag livrädd att feber skulle slå ut den vilda bebisen i min mage men efter att ha ringt barnmorskan och alla andra jag känner som varit sjuka när de varit gravida (vilket i princip innefattar min mamma och alla kompisars kompisar eftersom bara en av mina kompisar fått barn) så förstod jag att feber inte dödar bebisen utan att den har det hur bra som helst medans jag ligger och är sjuk!!

I vanliga fall när jag får feber så brukar jag dessutom få enorma frosskakningar. Den här gången fick jag en omvänd reaktion, jag var så varm första natten så det kändes som om huden höll på att brinna upp bokstavligt talat. Sambon fick stänga av elementen och öppna fönstren så det blev korsdrag, med korsdrag i lägenheten en januari natt och med en blött trasa i ansiktet i äkta 1800-tals stil för att svalka ner mig så lyckades jag somna. Han stackarn höll på att frysa ihjäl men det var väl en bra övning för honom för han har pratar ofta om hur mysigt det skulle vara att tälta i snö och sova under bar himmel i vintern....det här var väl lyxvarianten av det....:-)

När man var liten så var det alltid roligt att vara hemma sjuk för även om man hade vattkoppor som kliade till sjutton (jag kommer ihåg att jag kliade sönder mina vattkoppor och mamma blev alldeles förtvivlad så hon åkte till apoteket och köpte någon läskig kräm som man skulle ha på kroppen, krämen var hudfärgad av någon anledning så det såg ut som jag hade clerasil över hela kroppen, och när den torkat så kliade det lika mycket och i lägenheten sprang mamma förtvivlat och försökte torka bort clerasilfläckar från allt) men som barn var man ändå pigg och orkade lägga pussel, rita, störa mamma flera gånger om dagen etc. Mmmm...när jag var riktigt liten så kunde mamma ringa något nummer så kom det en tant eller tjej som satt barnvakt åt oss (min lillasyster är bara ett år yngre så när en av oss blev sjuk tog det ca 24 timmar och sedan var den andra sjuk också) hela dagen när mamma gick till jobbet.  Tanterna var roligast för de hade en massa bra leksaker man kunde göra, vi brukade göra akvarium av gamla skokartonger och eftersom det tog hela dagen utan att vi märkte det så var det kul. De unga tjejerna var det mer en sport att skrämma eftersom de gärna tappade kontrollen efter ett tag. Roligast var det när mamma var hemma med oss.

I vuxen ålder är det inte alls lika kul att vara sjuk längre. Jag är i regel helt utslagen nu när jag blir sjuk. Dag ett ligger jag bara i soffan och försöker titta på TV, dag två är i regel än värre då ligger jag i dvala mellan feber och TV-tittande, dag tre är jag feberfri och så uttråkad så jag vill bara gå tillbaka till jobbet för jag orkar inte vara hemma något mer. Tack och lov har jag en förnuftig sambo som brukar tala om för mig att om jag går tillbaka för tidigt så kommer det bara att komma tillbaka i dubbel styrka. Ok, så i framtiden när jag köper skor ska jag spara skokartongen så jag kan göra ett akvarium dag tre då jag tycker att jag är frisk!!

Årets beslut: Vart ska julgranen stå???

Årets överraskning: Att få plånboken stulen i Barceolna, det tog ett par minuter att ta in det. Jag som tycker att jag är så bra på att ha koll på mina grejjor när jag reser..

Årets stora grämelse: Tentorna på jobbet som jag trodde att jag sluppit för evigt när jag var klar på universitetet.

Årets sex-laxar:  He he he...

Årets fylla: Hamnen i Barcelona, mycket trevligt.

Årets sagostund: Graviditetstestet!!!

Årets saga: Spamalot. Såg den i London, va kan jag säga??! Rock on Tim Curry.....!!!

Årets bostad: Flyttade ihop med pojkvännen i underbara lägenheten. Målade om väggar och lade nytt golv. Så New York studio snyggt.

Årets moment 22: Ingen direkt!

Årets bedrägeri: Nya riksdagen och regeringen som jag själv röstade på i form av alliansen. Inte en enda sak av det som de utlovade är infriad. Om möjligt visar de istället en enormt bristande kunskap om hur mycket fattiga människor det finns i Sverige som inte kommer klara sigmed de nya reforemerna.

Årets mycket väsen för ingenting: En del möten på jobbet, oh my Gooood. Var får folk energin och intresse att tjafsa om en del saker för??

Årets identitetskris: Vi ska bli föräldrar......betyder det att jag måste växa upp nu?? Hmmm...det går nog att gå runt det också.

Årets semestermål: Skottland, Barcelona, Skottland igen och London.

Årets vad var det som hände: Vart tog det här året vägen??

Årets korruption: Jag har inte blivit erbjuden en muta på hela året.....taskigt.

Årets hunk: Christian Bale den okrönte kungen

Årets CD: U218 Singles. Oersättlig. Il divo.

Årets ord: Attityd.

Årets hobby: Vandring och resa. Reste runt i Skottland och vandrade, outstanding. Reste till Barcelona som var en undberbar stad och London i repris. Upptäckte en massa roliga saker i London.

Nyupptäckt hobby: Gå målarkurs var roligt. Yoga.

Årets Bridget Jones: Var med pojkvännen vid garaget där han och hans kompisar har sina motorcyklar. Sitter kring vid ett bord och ska släcka en ciggarett. På bordet står något som ser ut som en askkopp och jag fimpar. Varvid alla börjar skratta....jag hade visst fimpat i någons oljefilter....oj...jag är inte så teknisk.

Årets citatkälla: Filosoferande upp på vandring i Skottlands Five Sister´s of Kintail. Kompisen och jag pratade om att vandring är precis som livet, man ska bara ta ett steg i taget och njuta av det. Och alla andra små hinder får man ta som de kommer....precis då kom vi till en dropp off på ca 10 meter, jag har höjdskräck och det enda jag ser är stup på båda sidor om det stenrösliknande ställe vi skulle ner på....efter många om och men så kom vi ner till slut. Efter ca 10 timmars vandring tyckte vi mer eller mindre likadant...då var vi så trötta men vi hittade ljunghedar att sätta oss på och åka ner för. Årets citat blev "always look on the bright side of life".

Årets höjdare: Sambon och graviditetstestet.